Kategorier

söndag 21 juli 2013

Svenskt Näringslivs baktankar i jämlikhetsdebatten

I ett debattinlägg i Svenska Dagbladet skriver företrädare för Svenskt Näringsliv om jämlikhet. Lite intressant, eftersom Svenskt Näringsliv i princip aldrig gjort något vettigt för jämlikheten i Sverige. Mindre intressant är själva sakfrågan – en diskussion om huruvida man bör vara tvungen att göra lönekartläggningar angående kön i företag varje eller vart tredje år. Jag tror att Svenskt Näringsliv har fel när dom hävdar att det vore bra med färre lönekartläggningar, men det är inte det som jag tycker är intressant med debattinlägget. Det intressanta är Svenskt Näringslivs recept på hur jämlikhet ska öka på löneområdet. Lösningarna verkar vara: att genom information om löneläge få unga människor att göra bättre yrkesval, ökade möjligheter för företagande inom privat välfärd, ökade möjligheter för företagande inom hotell och restaurang, striktare regler för konflikter på arbetsmarknaden.

Det är minst sagt märkliga lösningar. Den första, att ge unga människor mer information så att dom gör mer "medvetna yrkesval" är en nonsenslösning. Kvinnor har inte dålig lön därför att dom gjort dåliga yrkesval, utan för att kvinnodominerade yrkesområden har lägre status och lägre lön. Den andra, som uttrycks som att det handlar om att öka producentmångfalden inom kvinnoverksamheter som vård och skola, är också konstig. Det finns ingenting som säger att lönejämlikheten blir större därför att det finns fler producenter inom välfärden. Snarare är det så att man tydligt ser att löneskillnaderna är större inom den privata välfärden. Det här är nånting som också Svenskt Näringsliv säkert vet, och att man propagerar för privat välfärd måste därför ha andra anledningar. Gissningsvis handlar det om dom stora vinster som Svenskt Näringslivs medlemmar gör inom den privata välfärden. Inte heller tror jag att man faktiskt tror att "ökat utrymme för producentmångfald och företagande inom ... hotell och restaurang" kommer leda till bättre kvinnolöner, snarare är det propaganda för att genomdriva fler förändringar som sänkt restaurangmoms (som nästan enbart ledde till större vinster för ägarna). Svenskt Näringslivs baktankar syns allra tydligast när man pratar om konfliktreglerna, och hur strejker inom mansdominerade branscher är dåliga för lönejämlikheten. Det finns ingenting som säger att strejker i Sverige leder till mindre lönejämlikhet (däremot leder det till mindre vinster för Svenskt Näringslivs medlemmar). Den fackliga kampen, där strejker är ett viktigt verktyg, är positiv för kvinnors löner. När facken kämpar för att deras minst betalda medlemmar ska få störst löneökningar så kämpar man i praktiken för kvinnorna. Dom svenska facken har ett aktivt och tydligt engagemang för ökad jämlikhet. Något som skiljer dom från Svenskt Näringsliv, som istället för att prata om faktiska jämlikhetslösningar väljer att blanda bort korten och låtsas att allt som gynnar deras medlemmar gynnar jämlikheten.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.